Kategori: Serietecknare

Mina favorit serietecknare!

Mina favorit serietecknare!

God eftermiddag!
Sist vi hördes av så pratade jag lite om mig själv och jag hoppas inte det gjorde något att det tog lite fokus men det var ett hastigt inlägg jag skrev bara och då ville jag inte skriva om något viktigt ämne. Idag tänkte jag tipsa om mina favorit serietecknare som har en mer feministisk inriktning i sitt skapande. Mina favorit skapare som jag har just nu är: Ellen Ekman, Nanna Johansson, Liv Strömquist och Sara Hansson. Jag kommer även berätta om ett kollektiv lite längre ner i inlägget.

Ellen Ekman
Ellen Ekman är född i Stockholm och är främst känd för att skapa seriealbumet Lilla Berlin. Serien började som en skildring av hipsterkulturen i Malmö, dit Ekman hade flyttat för att studera på Serietecknarskolan. När hon sedan flyttade tillbaka till Stockholm så blev serien även inspirerad av människorna där och idag är seriens utgångspunkt en blandning av många städer i hela Sverige. Ekman har sagt att hon har fått inspiration av vad folk i hennes egen ålder gör. Med tiden har serien blivit mer och mer feministisk inspirerad och Ekman är väldigt bra på att skildra ämnen som är mycket viktiga i nutiden. Hon vågar ta ställningstagande till ämnen som rasism och sexism. Metro valde även att ta med en av hennes seriestrippar på första sidan. Just den serien berörde både sexism och rasism. Det är i metro som serien brukar tryckas i på måndagar till fredagar! Se till att skaffa er ett exemplar eller följ Lilla Berlin på tex. Instagram.

Nanna Johansson
Nanna Johansson föddes i Gävle men flyttade även hon ner till Malmö för att studera på Serieskolan. Både serietecknar och serielinjen är på Kvarnby folkhögskola. Förutom att teckna serier så är Nanna även en del av podden Lilla Drevet som hon har tillsammans med Liv Strömqvist och Ola Söderholm. Hon har även jobbat med olika radioprogram i P3. Även Nanna gör seriekonst med en feministisk touch och den är riktigt rolig! Finns att läsa blanda annat på nöjesguiden.se

Liv Strömquist
Även Liv Strömquist är bosatt i Malmö, vilket verkar vara som ett litet samlingsställe för de feministiska serieskaparna. Liv är en av de som började teckna serier tidigt, redan vid åttaårsåldern. Hon har även ägnat sig åt politisk aktivism och främst i feministiska frågor. Det är även det som lagt grunden till hennes feministiska serier. Livs serier har beskrivits som ”feministiska, klassmedvetna och faktaspäckade”.

Sara Hansson
Sara Hansson föddes 1986 i Alingsås men är numera bosatt i *trumvirvel* Malmö. Sara är precis som de andra en serieskapare med feministisk inriktning. Hennes serier har publicerats i Arbetaren, Bang och Galago för att nämna några. Hennes debut kom 2009 när hon publicerade boken Den hemliga kroppen. Två år senare, 2011, släppte hon en självbiografisk serieroman med titeln Vi håller på en viktig grej. Självbiografin belönades med ett pris, Urhunden, i kategorin ”2011 års bästa originalsvenska seriealbum”.

Dotterbolaget
Dotterbolaget är ett feministiskt och transseparatistiskt seriekollektiv som har sin bas i Malmö. Gruppen skapades år 2005 och majoriteten av medlemmarna träffades genom serieskolan på Kvarnby folkhögskola i Malmö. Av de skaparna jag nämnt över så är både Ellen Ekman och Sara Hansson medlemmar. Syftet med Dotterbolaget är att det ska vara en social arena för kvinnliga serieskapare. Dotterbolaget vill även motarbeta de patriarkala strukturer som fortfarande existerar i seriebranschen och att stötta kvinnors och transpersoners verksamheter.

kvinnosymbolen
Hoppas att ni kände att detta var intressanta personer och att ni också är sugna på att läsa deras serier! Jag personligen tycker de alla är fantastiska och tycker att det är superbra att dotterbolaget finns. Att alla tjejerna ovanför är samlade i Malmö tycker jag är lite roligt, men jag tror det kan ha att göra med att skolan ligger där. Jag kan tänka mig att det är lätt att börja tycka om en stad när man väl bosatt sig där och alla man pratar med brukar romantisera studietiden så jag kan tänka mig att om man trivs så fastnar man nog lätt i staden man pluggat i.
Tills vi hörs nästa gång / Angelica